I juni 1987, med de ekonomiska möjligheterna nästan icke existerande, speciellt för mayakvinnorna, letade byledarna i Triunfo, Pujujuil efter en lösning på den otroliga fattigdom som fanns i livet bland bergen. Med teknisk assistans från en kanadensisk volontär, startades ett litet väv-projekt i byn. Nyheten om arbete med rättvisa löner spreds och många kvinnor från omkringliggande områden kom för att söka arbete hos gruppen.

Vad som började som ett självhjälps projekt med sjutton väverskor, de flesta änkor efter det politiska förtrycket som utövats mot byarna under tidigt 80-tal, har nu gradvis växt till att inkludera trehundra kvinnor i ett välorganiserat och självstyrt kooperativ. I mars 1990 valde medlemmarna formellt sitt första styrande råd med sju kvinnor till sin styrelse och val till styrelsen hålls vart annat år. Utan formell utbildning och endast talande sitt ursprungsspråk, kakchikel, har dessa kvinnor lyckats med den svåra uppgiften att styra en växande komplex kooperativ affärsverksamhet. Man har hållit utbildningar i skrädderi, alfabetisering och organisation. Målet är att skapa arbete för mayakvinnor som väver med midjeväv.

Det är generellt känt att midjeväverskor är väldigt exploaterade på både den nationella och internationella marknaden. Alla Asomadek’s medlemmar är väverskor från området runt Pujujil och Los Encuentros. Asomadek har nu ett kontor på en sidogata i Sololá, en enkel, enplansvilla i närheten av kanten på en platå med utsikt över sjön Atitlan och de tre stora vulkaner som omringar den. Huset består av fyra små rum, ett för sömnad, en för skärning, en för försäljning och en rum för administration med en åldrande dator.