Midjevävar och maya
”Vi känner oss mycket identifierade med vår vävning. Det är något som våra förfäder har överlämnats till oss och ett sätt att behålla vår kultur, och ta den vidare.” säger Dominga Samines från Asociación Maya de Desarrollo.
Midjevävandet är en av de mest arbetsintensiva metoderna för att skapa tyg. Vid en jämförelse med vävstol (som oftast sköts av män) så är det mellan 4-8 gånger snabbare att väva ett tyg vid en given längd på en vanlig vävstol än på en midjeväv. Väverskan binder ett band runt sitt ryggslut som sedan fästs i pinnväven framför henne och med ett annat rep i vävens andra ände fäst i ett träd hålls väven sträckt. Begränsningarna på bredden utgörs av kvinnornas möjlighet att hantera tråden i sidled. För att göra större tygstycken broderas flera längder ihop till önskad bredd.
För otaliga mayakvinnor i det fattiga höglandet, är midjevävning den huvudsakliga eller enda inkomstkälla. Den utgör också den tråd som binder dessa kvinnor till kulturarvet av deras folk, som för mer än tusen år sedan utvecklade en av världens mest avancerade civilisationer. Vid 10 års ålder lärt sig döttrarna från sina mödrar hur man väver. Inom några år kan de göra sina egna huipil, den intrikat dekorerade, traditionella blus som bärs varje dag av de flesta maya flickor och kvinnor. Färgerna och mönster är en indikation på vävarens hemby och ett uttryck av bärerskans egen kreativitet. "Det tar minst två veckor att väva en huipil", säger Dominga Samines, "Om det finns en hel del brokad, kan det ta mer än en månad."
Bland de viktigaste gudarna i Mayas gudavärlden var och är, Ixchel, gudinnan för vävning, fertilitet, healing, och månen och hon är ofta representerad med en midjeväv. Mayagudinnan Ixchel, väverskornas beskyddare, vakar över mayakvinnornas midjevävar sen urminnes tider. Kunskapen om midjevävandet förs över från mor till dotter genom generationerna.
Då mayakvinnorna ingår i ett kooperativ får de tre gånger så hög lön för sina produkter jämfört med om de själva sålde sina varor på den lokala marknaden. 80 % av varans värde går direkt tillbaka till producenten och 20 % tillfaller kooperativet för att bekosta utbildningar, bussbiljetter till mötena för medlemmarna och andra gemensamma aktiviteter inom kooperativet.
Mayakvinnornas värld av färg, form och mönster är fylld av historisk symbolik. Varje symbol och färg har en bakomliggande betydelse, ofta hämtad från mayaindianernas egna ättlingar och deras mycket levande historia. Tex. diamantformen som återfinns i nästa alla vävar betyder ”jord och himmel som ett” och zick-zack mönstret som står för den bördiga jorden. Den dubbelhövdade örnen representerar med sin två huvuden det mörka och ljusa i världen, och balansen som måste råda mellan dessa två entiteter.
De mönster som finns på många av produkterna är alla tagna från mayakvinnornas hüipiles, deras traditionella blusar. Kvinnorna väljer ut en del av mönstret och överför det till det tyg man vill väva. Idag väver fortfarande en hel del mayakvinnorna sina blusar och kjolar, och håller därmed traditionen vid liv.
